ja nu e de dags..

lite spännande att se hur många som fortfarande vill.. kasnke har nåt sånt däringa program lr hejsan som talar om när nya inlägg skrivs, va vet ja min arma stackare om förföljeslemani=)...
Får väl be om ursäkt alla mina trogna (läs 2) läsare som jag skuffat undan, ignorerat, missunnat känslan av att gotta er i mitt liv...
Händer mycket, hela tiden, projekten är för många och för tajta, kände igår för första gången på vääldigt länge att jag var nära att brista. skrattade åt de för att ja lärt mig känna och vet när de e nog, blev rädd för de för jag inte visste vilket uttryck de skulle ta sig om de verkligen brast. Sätta sig på golvet i affären o bara toklipa? Slå nån på käften som råkade säga ordet som fick bägaren o bli mer än full? Jag klarade de iaf, handlade presenter till Hampus, 9 år nu.. Pappas prins, stora killen...Så idag LEDIG=) Någon har lyckats med konsstycket o göra mig besviken, riktigt besviken... o här kommer de ironiska... 2 ggr på mindre än ett dygn. Någon som påstår sig aldrig ljuga, men som 2 timmar senare bestämer sig för att bryta de enda löftet som givits...SÅÅ.. raskt över till mitt eget bamseego=)
Tala nu för fan om att ni vill ha mer ( o inte ni som e ute efter min kropp.. utan ni andra.. lr ja ev. ni som både och:P)
Känner att behovet nog finns igen.. att jag nog kommer skriva mer.. snart.puss

Jag funderar...

.. på o börja igen!

I mitt Utopia...

I mitt Utopia lever orden.. Ord som smeker.lockar..lovar och håller... ord som bränner o träffar.. ord som ibland inte räcker till..och inte längre behövs. Blir överflödiga.. Blir känslor.. känslor som visar, leder och säger.. säger mer än orden, visar mer än ord som inte räcker till, håller lika mycket som de lovar. I mitt utopia lever lyckan.. lyckan att finnas, lyckan att finnas för o stötta, lyckan att bara vara. I mitt Utopia finns de jag behöver, kräver, längtar efter och saknar. I mitt Utopia finns jag. Mitt Utopia finns i en verklighet, i en dröm, i min verklighet. Det ligger i en känsla, i ett hjärta, i orden, Jag har en karta, jag ska jaga tills det är mitt. Vill du bo där tillsammans?

sicken jävla tur...

att jag hela tiden får bekräftat att mina val, eller iallafall de som hänt och händer även om inte valen alltid varit mina är så fullkomligt rätt. *livet blir mkt klarare me rätt glasögon*

Helt brutalt...

så förstör ja din fantasi...;)

Karaktären på tvären..

Igår var verkligen ingen bra dag i mitt nya liv! Va på fest o blev full o kände verkligen att jag inte hade kontrollen. Saknade, törstade, längtade.. Kände att jag hade verkligen trillat dit om omständigheterna hade skruvats lite till.. Dags o återta kontrollen nu. JAG bestämmer, JAG väljer, och JAG är herre över mitt eget liv. Dags o sluta dricka tror ja bestämt...

puss...

Fan va skönt de känns nu...

Allting börjar sätta sig, känslorna e tbx på rätt plats i skalle o hjärta, jag har diskat, varit o tränat och är nu helt skönt utmattad och tänker unna mig en kväll framör teven med ett par citrusfrukter... o kommer förmodligen slockna där..

Så.. På återhörande=)

Puss...

E så jävla rädd just nu..

Vaknade precis upp efter denna omtumlande natt, me svullna ögon o totalt utmattad. O just nu känner jag bara ingenting, bara totalt jävla tom. Alla starka känslor bara inte finns där längre. O de gör mig verkligen totalt livrädd... Har jag tappat de? kommer de inte hålla? kan jag inte?men ja kanske bara behöver ladda om.....

Vändningen!

Vet inte riktigt var jag ska börja, känslorna bara svallar o allting bara snurrar, men är ändå så otroligt klart. Jag har de senaste veckorna genomgått nån form av process, där små saker har vävts samman till nånting för mig gigantiskt, är så förundrad över meningen me allt, me alla man träffar, hur slumpmässigt eller ödesmättat allting helt plötsligt kommer till en i rätt ordning tom. Ska försöka börja från början. Jag har under flera års tid missbrukat sex, som ett substitut för känslor, rädslor eller vad de nu må vara. Jag har sårat människor på vägen, blivit sårad själv, blandat ihop känsloro sänkt min självkänsla till i de närmaste obefintlig. Har de senaste veckorna som sagt funderat väldigt mycket o på nåt sätt har min kropp sagt ifrån o ändrat attityd. Vill inte jaga längre, vill inte låtsas mer o har gått från klarhet till klarhet efterhand. Här kommer vi nu till biten om mitt celibatlöfte som inte är så allvarligt som de låter, utan mer än känsla av att ska de va så ska de va på riktigt. Jag vill verkligen inte mer. Inge lek, inge låtsas och den stress jag haft nom mig har plötsligt lagt sig. Jag vill egentligen fortfarande samma saker i livet, men stressen o nå dit har blåst bort. Kulmen på resan nåddes nog ikväll, o nu har jag i 4 timmar suttit o gråtit o skrattat, haft ångest o rädslor o insikter om vartannat, helt plötsligt försonats me ett ex som knappt pratat me mig tidigare, o hon har verkligen gett mig vad jag behöver, så ja vill bara säga:

Helene, jag älskar dig av hela mitt hjärta på de vis som nog just nu bara vi förstår. Du kommer alltid finnas med mig och jag är grymt tacksam över att livet fört oss samman, även om de blev på den bumpiga väg det blev... Dina insikter har blivit mina sanningar, du har lett mig på rätt väg o förklarat samt förlåtit mina felsteg. Allt blev så klart ikväll. Att allting har en mening och att vi verkligen finns här för o lära oss av varandra. Skulle kunna börja skriva poesi för din skull. tack! Kan inte riktigt förklara vad som hänt, allt har bara fått en annan och större innebörd. Till och med sex har fått en underordnad betydelse, även om ja hoppas att jag i fortsättningen oxå kommer älska de me samma passion o glöd som jag alltid gjort. Jag är medveten om att Rom inte byggdes på en dag och at det är lång väg kvar och samtidigt som jag är jävligt skraj för mina nyfunna känslor och tycken så känner ja mig så lättad o full av tro. Från sexmissbrukare till religionsfri munk e ju ändock ett steg. Nej, ja känner verkligen att jag inte riktigt får ur mig de ja vill säga, får nog försöka me en ny version en annan dag.... just nu är jag bara.... glad o tacksam=)

puss...

Dagens fråga:ehuru människor i allmänhet ogillar att andra människor "släpper ut" sin naturlighet i form av t.ex. metangaser.

Att naturligt beteende inte gillas av människor är inte det enda paradoxala. Människan är till exempel det enda djuret på hela planeten som inte tycker om sin egen lukt. Exempel på detta är att hundar och katter gärna tvättar sina ädla delar med tungan. Dessutom luktar dem varandra i ändan, medan människor som uppvisar samma beteende och dessutom stinker armsvett är föga populära bland andra människor.


Helene Frågar:

hur ofta uppvisar människor detta betende?

Frasse svarar:
Det är väl i de närmaste en helt korrekt beskrivning av när vi har sex!

tack Torsten för frågeställningen


Klart du får va min tjej!,

Men ja måste få va med andra oxå. Jag är en konstnärssjäl. Kontroversiell...

Kära Dagbok...

Idag har ja sovit lite för länge, vaknat lite för sent, skitit i o gå till gymmet som ja bestämt lite mycke o funderat bara lagom.
Sen så har jag funderat mer, lite väl mycke, pratat med en bunt ex o lärt mig lite läxor. Tänker lite på sex men är fortfarande inte sugen på o ligga. Ätit Lunch till frukost, ciabatta till lunch o kex me ost t kvällsmat, handlat godis och spelat tevespel. Inte nu men sen så blire läggadags igen, för o se om de blir en bättre dag imorrn.. Sov sött..ses i morrn..

puss..

Jag har spöat 118 100!!

Ni vet reklamen.. där man kan sms:a o fråga precis vad som helst.. ( har ni förresten provat o skicka frågan "vad är en rosa socka?" Lovar att de svaret e värt besväret. Men va får man om dom inte kan svara? Jag har iaf lyckats. En sen natt här hemma i sängen så förundrades ja över gamle 80-tals urläckre Miami-vice-snut Crockett alltid lyckas o sneaka runt i sina vita kostymer, rullandes över gräsmattor, badandes i blod utan o aldrig någonsin få en fläck??? Så jag ställde frågan: Hur många vita kostymer gick åt under inspelningen av Miami Vice: Fick efter 2 timmar svaret: Vår tjänst är mkycket populär och vi tackar för ditt tålamod. Vi kommer att besvara din fråga så fort vi kan. 2 dygn senare kom nästa svar: Din fråga är placerad i vår internkö och kommer ta lite tid att besvara. Tack för att du väntar. Nu... drygt en vecka senare så e de knäpptyst. Har ja lyckats o bräcka dom? Kommer jag vinna ett pris nu, eller kan jag stämma dom för felaktig marknadsföring? Tacksam för inlägg från advokater och ev. mc-klubbar....

Puss...

Varför e vi så beroende av krångel??

Frågan kom ju upp, så nu måste vi nog diskutera den. Kvinnor och män är ju extremt olika o tror de e mkt av de som gör de hela så intressant. Uppenbart blir lätt tråkigt, precis som just slentriansex. Jag kan bli totalt galen av de, dejtade en flicka för ett tag sen, de krångligaste ja varit med om, o fy faan va intressant de blir, tom så intressant så man hittar på känslor som inte finns, när jag blev dumpad rusa extremk mkt känslor fram, men de va nog lika delar intressant krånglighet och kärlek till situationen, har vart så förbannat stressad över o nå dit jag vill i livet att de gåt till överdrift. Tycker jättemycket om fröken i fråga, då vi varit vänner en längre tid, en så mkt egentlig kärlek fanns nog inte även om jag inte ska sticka under stol med att jag var intresserad av o utforska vidare möjligheter. Kommer återkomma till detta et par ggr till känner jag. Men som sagt, man vet ju inte hur bra man har det förrän man haft de värre, och en relation utan svängingar, upp o nergångar, tveksamhet, oro, lycka och försoningssex skulle nog bli rätt tråkigt i längden. Som en kompisrelation men utan de privillegier de medger. Och man uppskattar nog inte de små lyckoämnena här i livet om inte krångligt fanns.. så kontentan är nog iaf... att jobbigt är de men ändå en nödvändig ingridiens för o leva o va lycklig=)

Puss...

De e inte ens fel att två träter!

-De e inte ens fel att två träter...

RSS 2.0